Living on the edge



Idag har jag utmanat ödet, dagen före midsommarafton går jag Frivilligt in på Ica Maxi i Västerås för att leta efter Den Perfekta Resväskan . Vart man än går så ser man barnfamiljer, mamman springer två meter före resten av familjen, pappan i familjen (självklart har han en Sverige tröja på sig, vi är ju faktiskt med i VM)  ansvarar för att köra kundvagnen (där det står minst en back med dricka) , barnen i sin tur tjatar efter godis eller är allmänt rastlösa.
Varför handlar ALLA, nu menar jag verkligen ALLA (det är i alla fall den känslan man får, att man trängs med resten av sveriges befolkning på alldeles för små ytor) dagen före stora helger?
Jag kände mig som en burhöna!


Bortsett från trängseln och en 10-årig pojkes ljusa stämma när han sjöng låten om Zlatan i kön till kassorna så dök det upp ett ännu större i-landsproblem...

Jag drabbades av enorm beslutsångest vid inköpet av Den Perfekta Resväskan,  jag har två väskor till exakt samma pris framför mig, den ena väldigt snygg men på gränsen till för liten, den andra helt okej men perfekt i storlek.
(Jag inser såhär i efterhand att detta kanske är lite av ett lyxproblem men ibland ska man få unna sig sådana också)
Åter till mitt problem; jag suger på att packa väskor, det finns inga gränser när jag väl sätter igång, ALLT ska med. Oavsett om jag ska vara borta i en vecka eller över en natt så lever jag efter regeln
"Man vet aldrig, KANSKE kommer jag faktiskt behöva 10 linnen & T-shirtar, 3 byxor, 5 långärmade tröjor och 2 par skor jag kommer ju inte hem förren i övermorgon"

Fick lov att lämna butiken slå ner bakdelen på en bänk utanför och ringa min jourhavande shoppingassistent Marcus.  (Snacka om att jag har haft ett klent psyke idag som inte ens kan fatta dessa enkla beslut)
Efter mycket om och men tog vi beslutet att man alltid kan sätta sig på väskan om den inte går att stänga av fri vilja.
Dessutom kan det här vara ett steg närmare en sundare light-packning som inte innebär att hela garderoben är med när jag ska bort någonstans.
(fast jag har hört att allt går med våld och vaselin)



I övrigt är livet som det ska, Linda är hemma från Bulgarien vilket återställer balansen i mitt liv, det är bara en vecka kvar sen är det semester för hela slanten innan nya jobbet väntar i höst.
Och nästa helg väntar min och Lindas efterlängtade Weekend i Göteborg, med inslag av Robbie Williams, hotellrum & öl kommer det här bli en kanon start på sommaren.
Dagarna efter har jag och Marcus en tripp till Stockholm som väntar,  med tillhörande hotellsvit, besök på skansen, strosande på stan och öldrickande i solen(?)  så kan det inte kännas annat än toppen!


Nu ska jag väcka katten som sover i mitt knä, gå på jakt efter mat i köket och sen ska jag promenera runt i lägenheten med min resväska och prata på främmande språk (bara för att kolla så den fungerar som den ska)




Psst...
(Han är så jädrans underbar)










Sara goes surkärring



Hon har varit uppe sen klockan 05.00, min hals håller på att ta död på mig, efter en 2 veckor lång förkylning som äntligen börjat bättra sig så har halsen börjat göra ont istället.
Denna misär startade igår kväll och har hållt i sig hela dagen, så idag har jag bara lyckats äta en fjärdedels smörgås inget annat går ner i halsen som känns som den är fylld med rakblad.

Att starta dagen klockan fem på morgonen och jobba som en galning var ingen höjdare utan mat i magen. Några av mina största glädje-ämnen här i livet går inte att utöva ordentligt;
Maten går inte ner
Det gör ont när man pratar
Cigaretter smakar skit
Hångla går nog inte heller (har iof inte testat det ännu, men jag tvivlar på att känslan blir som den ska)

Dom som känner mig förstår nog vilken kris jag är i när jag inte kan prata hursomhelst!
Ett rejält i-landsproblem!

Och jag blir SÅ jävla sur på läkare, ringde min husläkare och berättade precis som det var, att hela halsen gör skitont och det går ända upp i nacken och jag vill ta ett halsprov för jag orkar inte må såhär piss.
Eftersom det var en synsk sköterska i telefon så svarade hon:
 "Jaha men du har ju inte halsfluss i alla fall, det är nog bara förkylningen som gör det. Drick isvatten och ät glass det lindrar. Sen får du ju avvakta i några dagar"

Tänk vad mycket tid läkarna måste spara när det sitter en kärring i telefon och friskförklarar alla genom gissningar.
Man skulle ju kunna tro att om jag vill betala för ett jättekul besök på sjukhuset ska väl det vara min rätt om jag känner att jag inte mår bra?
Jag tänker ringa igen, och den här gången tänker jag vara kärringen i sammanhanget!



Helgen var underbart ljuvlig i alla fall!
Jag och Marcus bodde i en hotellsvit på vår favorit hotellkedja, så nära Globen att vi hade kunnat ta på den genom ett  av våra fönster. (jajamen vi hade flera)
Det är inte varje dag man blir så bortskämd.

Befann oss i gamla stan på kvällen/natten för att fira en av marcus kompisars födelsedag! Riktigt riktigt trevligt!


Snart bär det av mot helg igen, förhoppningsvis tänker jag inte må skit hela helgen, det är i alla fall inget jag planerar. För på lördag blir det seriös grillning och trevligt umgänge då tänker jag minsann inte ha rakblad i halsen!

Nu styr jag mot soffan!






Sprucken DNA-stege

Okej, jag har varit sjukt dålig på att skriva här på senaste tid!   Jag erkänner!
Dagarna och veckorna går så fruktansvärt snabbt, varför har eg. inte alla dagar minst 60 timmar?

Dom senaste veckorna har det självklart hänt en del saker värt att skriva om, både stora & små, intressanta & sömnpiller, roliga & tråkiga!  (Fast nu när jag tänker efter är det nog mest roliga faktiskt)

Sedan några veckor tillbaka är jag Kattmamma, okej egentligen var det Marcus som tog sig ansvaret och blev kattpappa, men jag gled med av bara farten och tog på mig mammarollen. 
I samband med det här har jag mer eller mindre börjat slå ner mina rötter i västerås, staden jag numera kallar mitt andra hem.  Vi har blivit som en liten familj; jag, den tokiga kattfarbrorn och lillkissen!
Och jag stortrivs!

Det är mysigt med en liten kattunge faktiskt, dock så har han vad jag skulle vilja kalla det ..
en sprucken DNA-stege, för allt står inte riktigt rätt till . haha!

Tecken på att en katt har sprucken DNA-stege;
-Han hoppar ner i toaletten direkt efter att jag har kissat (dock inte spolat) och blir en riktig KISSekatt.
-Han väcker oss 5 på morgonen, vilket alltid resulterar i att han får massor m skäll av människodjuren!
-Han biter sig själv i benet om och om igen.
-Han stoppar ner huvudet i gamla gympaskor & njuter av doften.

Men oavsett detta så är det en enromt mysig och kramgo liten kille!


Andra viktiga händelser;

Viktig sak nr 1
Allas våran lillasyster L har blivit gammal som gatan, vid 18-års ålder har hon nu börjat oroa sig för pensionen, rynkorna, kommande celluliter och sin biologiska klocka!
Detta firade vi förstås med en kväll ute på stan med dans & galej och sen med en fest på hemmaplan där nära och kära samlades!

Viktig sak nr 2 (eller eg. delad första plats)
OH OH OH JAG HAR FÅTT MITT FOTOGRAF JOBB!
Lyckan är så total, och det känns verkligen super super super rätt!

Viktig sak nr 3  (egentligen också på delad första plats, jag suger på att göra listor)
Hotell är bokat till gotlandsresan, det ska bli så underbart skönt!
En vecka, en ö, en grill, en sol, massa bad och en Marcus & Sara!
Dom perfekta ingredienserna för en semester!


En rolig händelse:
Jag fick den stora äran att ta emot ett telfonsamtal vid 23-tiden förra fredagskvällen, i andra änden var en glad ,full och lite förvirrad karl!
Som hade fått i sig liiite för mycket på utekvällen med jobbet och inte riktigt hade koll på hela läget.
Som den ridderska jag är så satt jag mig i bilen för att hämta hem denna karl, vägbeskrivningen löd såhär;

"jag ligger på en gräsmatta, Åh det är så skönt, det står en bil här, den har registeringsnummret *** *** , när kommer du sötnos?"

Han är sjukt charmig!
Tur att mitt lokalsinne faktiskt är ett av de bättre, trots att det inte var i min hemstad jag skulle agera räddare i nöden.




Och sist men inte minst; dagens händelser!

Jag startade dagen med en gemensam frukost med Marcus samt en katt som hängde en i
benen hela tiden!
Dock är jag liiiite trögstartad på morgonen och hoppar gärna över frukosten för att sno åt mig några minuters sömn till,  så när Marcus gjorde sig i ordning så slog jag mig ner på badrumsgolvet med katten och tittade på, det slutade med att jag låg i fosterställning och blundade en stund och glömde helt bort att jag hade lite bråttom.
Jag hade föredragit att legat kvar där hela dagen, fosterställningen är nog en av dom bästa ställningarna som finns, på många sätt och vis!

Jobbet gick galet trögt, en arbetsdag känns som en vecka, det är tur att jag har nya jobbet att se framemot annars har jag varit uttråkad till döds för länge sedan.

Nu har jag lyckats tvätta bort jobbet och slängt ifrån mig arbetskläderna, snart bär det av ner på stan med Nattiz för att träffa ytterliga fyra flickor, det blir seriöst kaffedrickande på en av de bästa uteserveringarna.
Sen ska jag och Nattiz gå igenom varenda vrå på Sofies nya lägenhet!

Dagen kommer avrundas med en solning på QH, och ett stycke (ett bra stycke) Marcus!