ljuslykta

har varit, lika jobbigt som varje år. Det är konstigt att ett datum kan gör så mycket skillnad.
Egentligen är det ingen skillnad på den 18 december och alla övriga dagar på året, men trots det så känns det lite mer just den dagen. Man tänker lite mer, saknar lite mer.

Var i kyrkan dagen innan, på julkonsert som min brorsdotter var med på, tänkte inte ens på i förväg att det var den kyrkan, och den kyrkogården, inte förren jag var där. Slutade med att jag satt och grinade när dom sjöng fina jullåtar.
Hamnade på nästan exakt samma plats som jag satt på vid minnestunden, skillnaden var att Nattiz inte satt bredvid och höll mig i handen nu. Men för åtta år sen gjorde hon det.

Jag är så glad att jag har er underbara människor!